Rullrull

Det rullar på för oss. Nu går jag en längre promenad med henne varje dag så det är bra. Fortfarande lika mycket problem med alla hennes rädslor vilket verkligen inte är kul. Om det kommer en man på väg mot oss så kastar hon sig antingen åt höger eller vänster, drar som en tok för att komma därifrån eller vägrar att gå framåt överhuvudtaget. Det känns inte som om vi kommit en enda millimeter framåt med det. Vägrar ta emot godis från både min far och bror. Måste hålla tankarna positiva, men det är verkligen en kamp, minsta lilla promenad. Är det barn som leker vill hon bortbortbort, de bygger utanför vår port så där är det skrämmande för att inte tänka på alla manliga byggarbetare. Och läskiga hundar som vi möter. Argh.